söndag 14 februari 2010

Första turen

Tidigt i förmiddags gick vi upp till Åkes polare och hyrde skidor. I år blev det bara längdåkningsskidor. Inga utför. Nä, det är så korta och mesiga backar tycker jag så det är inte lönt. Så blåser det där uppe och så kostar liftkortet skjortan. Nä, det blir längd i år. Och bra pris fick vi också. Tackar för det Göran!


Tilde fick ett par skidor också. Hjälmen tycker hon var kul att ha på sig - konstig unge.


Det var jättekul till en början men så var det lite svårt och då blev det: 'Jag kan inte åka skidor. Jag kan inte åka skidor. Jag kan inte åka skidor.' Vi hade en sele som vi trodde att vi skulle ha nytta av men den var mest i vägen. Fast Tilde tyckte nog det var tryggt att ha den runt midjan verkade det som.


Hur lär man någon att åka längdskidor när man inte kan själv? Jag och mamma gick ut med Tilde i spåren. Vi tänkte att det kanske var lättare att åka där. Vi hade också på oss skidor och jag vet inte riktigt vad vi hade förväntat oss av denna första åkning men det slutade med att jag fick bära hem en skrikande och gråtande Tilde flera hundra meter. Puh, det var jobbigt!

Först var det ju så kul men sen blev det jobbigt och så blev hon arg och så blev hon ledsen och sen skulle hon bara bli buren. Det var inte lätt när jag också hade skidor på mig och har fullt chå med att hålla balansen för egen del.

Jag och mamma ville åka lite själv i spåren så jag fick bära hem Tilde. Men när hon kom på att jag var på väg hem med henne blev hon vansinnig. Hon ville åka skidor men när hon åkte skidor ville hon bara bli buren.

Det är nu folk tänker: 'Varför släpar de ut ungen i spåren. Stackars henne, hon vill ju inte. Låt henne leka i snön som ett barn istället för att ha pjäxor och skidor på sig. Så ska jag aldrig göra när jag får barn.' Hade jag varit där för tre år sedan och hört en unge som Tilde hade jag tänkt så. Och inte bara "hade", jag har tänkt så flera gånger tidigare. Konstigt hur man kan förändras. :-)

Hon ville ju faktiskt åka skidor, det var inte vi som tvingade henne. Jag frågade henne hela tiden om vi skulle gå hem och sluta åka men det ville hon inte. Så det så. Hon fick prova på det lite så fortsätter vi imorgon. Alltid har vi lärt oss något av detta - allihop.



Jag och mamma tog oss en liten runda för att känna på skidor, snö och spår. Det gick ju himla bra både för mig och för mamma. Mina små, små, små kunskaper som jag lyckades erövra förra året satt kvar en del av dem. Och mamma hon verkade vara född på längdskidor. Har inte åkt sedan hon var nio år...hm, vet inte det ja.



Så underbart fint det var. Synd att man inte hade stora kameran med sig. Fast jag har den i stugan. Men det är för jobbigt att ta med på en skidtur. Jag tog några fina bilder i alla fall med lilla kameran så får jag gå en runda sedan med stora kameran för att bara fota och inga barn ska med.


Vi fick en fin stund i solen när vi kom hem från vår skidtur. Varm choklad med grädde, mmmm. Underbart! Spåren låg bara 100 meter från vår stuga. Det var bara att sätta på sig skidorna direkt utanför dörren och köra iväg. Så jäkla bra läge på stugan. Inte allt för långt till affären och Högfjällshotellet heller.


/Titti

lördag 13 februari 2010

Tjoho - framme!

Då var vi äntligen på väg. Fullproppad bil hade vi. Och då menar jag fullproppad. Vi fick låna en box som vi hade på taket - TACK Christel & Dalle! Annars hade vi aldrig klarat det. Vi får nog investera i en sådan om det ska bli fler Sälenresor tror jag.


Mormor satt mellan flickorna där bak. Det var trångt men det jättebra. Så var de underhållna hela resan. Det behövdes ingen Pippi-film på hela resan. Kanon!


Så äntligen framme i vår mysiga stuga. Kanon för Saga att dra sig runt på golvet var det. Inga onödiga prylar uppe som man kan dra ner och slå sönder och äta upp.


En liten promenad för att orientera oss och för att inhandla mjölk och potatis och lite sån't som vi inte orkade släpa på från Stockholm. Vi hade fyra pulkor med oss till barnen men ändå fick Tilde gå den för henne långa biten till affären.


Stugan som vi bodde i. Fullt med snö utanför - ja, överallt. Det vet ni ju själva, det har ju varit massor av snö i hela landet så det var inget nytt.


Heja Sverige! Kom igen nu. Ifall det går bra för Sverige i OS har jag min mössa med mig.


Bakom Erik är Högfjället. Framför Erik är Högfjällshotellet. Det är så fruktansvärt fult så det tog jag inget foto på. Passar verkligen inte in i miljön där.

/Titti

fredag 12 februari 2010

Sääälen

Nu åker vi till Säääleeen! Tjohooo! Så här såg det ut förra året när vi var där.


Äpplepaus.


Det här året är vi två personer mer: Saga och mormor. Det blir ju superkul!

Tilde ska åka skidor har vi tänkt. Precis som Pippi. Vi ska bada, åka pulka, längdskidor, äta våfflor, dricka varm choklad och ha allmänt underbart.

Förresten skulle jag kanske inte avslöja att vi ska resa bort här där alla i hela världen kan läsa....hm. :-) Äh, det blir ett test.

/Titti

Klätterapa

Saga har börjat klättra upp så saker och ting.


Ekolådan var perfekt höjd att klättra på. Men det är inte alltid så lätt att komma ner...


Hon ställer sig upp på allting som är högre än golvet.


Och så upp och lägga sig på magen.


Och så: 'Maaammaaa, jag kommer inte neeeer.' Fast när man tar ner henne är hon inte nöjd ändå utan klilver upp direkt igen.

/Titti

lördag 6 februari 2010

Inspiration

Idag är jag på Sats inspirationsdag hela dagen. Ska bli superkul! Det brukar vara påkostat och proffsigt hela dagen. Erik är hemma själv med barnen hela dagen. Det blir kul för honom.

Sats senaste reklam som kommer allt oftare i TV nu tror jag.



Ni ska få se fler bilder sen. Nu ska jag iväg.

/Titti

fredag 5 februari 2010

Grattis

Grattis Thea!!


Hoppas att du får en bra dag med massor av paket och glass. För tårta tycker du ju inte om. Vi ses på söndag, då hoppas jag att vi får tårta i alla fall. :-)

/Titti

torsdag 4 februari 2010

Stå

Saga ställer sig upp i sängen själv nu.


Det är precis rätt höjd på räcket på spjälsängen att stå vid. Fast det innebär att vi måste flytta ner botten ett hack så hon inte åker ur sängen.

/Titti

Tjäna pengar

Snön är för det mesta underbar men emellanåt kan den också vara lite (eller ganska mycket) farlig. Titta här:


Tänk om man får den här tunga snön i huvudet. Visst kan nacken knäckas då?! Och om den kommer på ett litet barn - ja då är det ju definitivt kört. Näää, det behöver inte vara det men det kan gå riktigt illa, om man har otur. Det är ju folk som har dött av att få en istapp i huvudet.


Nu syns det ju inte så bra på bilden. Men högst upp vid taket så hänger stora istappar och nere på marken precis under står ett barn och ringer på dörren. En bit ifrån står kompisen. Aj, aj, aj. Tänk om...

Utanför vår port där jag och barnen går några gånger varje dag hänger det stooora istappar.

När bilden togs har snön ramlat ner och koner sats ut.

Och ovanför våra huvuden på grannhuset där vi också går när vi ska till förskolan hänger hur mycket snö som helst. Huset tillhör också det vår bostadsförening. Vad ska man säga? Ska man göra något? Jag kände för att vara lite bitchig och faktiskt säga till. Jag hade ändå ett annat ärende jag ville prata med bostadsrästföreningens ordförande om så jag passade på.

Idag har det varit varmt och töigt. Det har droppat överallt från huset. Tilde frågade om det regnade när vi gick till förskolan idag. Man ser att snön glider allt längre och längre ner. Och när jag sedan var hemma och satt vid datorn ett slag och satt i soffan ett slag så både hörde jag och såg jag hur det åkte ner snö här och var från taken. Just det! Så det så!

Äh, vad då bitchig? Det beror ju på HUR man säger det. Man kan ju säga det på såååå många olika sätt. Nu pratade jag ju med honom i telefon och då är det ju lättare att ha nyanser i det man säger än om man bara skriver mail.

Jag var snäll med bestämd. Han sa att de kollar över husen varje dag och överväger om de ska beställa skottning eller inte. Men det är så väldigt dyrt med skottning så än så länge tyckte de inte att det behövdes. VA? Men hallå, har du tittat upp på taken? Har du lyssnat hur det droppar och dunsar ner? Nähä, men gör det då. Sa, jag inte, men jag tänkte.

Jag skulle skicka ett mail till honom med ett dokument som gällde mitt andra ärende, då passade jag på att trycka på skottningen igen. :-) Ja, det var lite bitchigt kanske. Eller snarare tjatigt och störigt. Jag hade ju redan framfört vad jag tyckte men jag var tvungen att skriva det där också.

Dessutom sa han att det var lätt snö nu när det är töväder. Så fan heller! Jag har faktiskt åkt skidor i hela mitt liv och vet när det är lätt eller tung snö. Så det så! Jag pratade med två personer på förskolan också om snön som hänger på taken ovanför ungarnas huvuden. De två sa också att det var lätt snö. Va fan! Kan de ingenting om snö eller? Här ska man behöva komma från skåne och lära stockholmarna om snötyngd.


Det roliga var att när jag kom hem från att ha hämtat Tilde på förskolan så stod de här bockarna på trotoaren som varning för snön och istappar. Då log jag för mig själv. Ni förstår!

Jag kom på en superbra idé: Jag ska starta ett företag som skottar snö från tak. Jaaaa! Jag kommer att tjäna massor av pengar. Tar en liten kurs i klättning och hur linorna och sånt fungerar, inhandla lite verktyg och grejer som man behöver. Sen är det bara att skaffa kunder med pengar. Fast jag måste ju ha någon som hjälper mig och står nere på gatan och kollar så ingen kommer där nere och får is och snö i huvudet som jag skottar ner. Erik kanske? Så får vi alla pengar själv. Om jag tar in någon annan i företaget måste jag ju dela det med den personen. Fast då måste vi ju ha barnvakt och då kanske barnvakten vill ha lite ersättning.... Vi får ju köra kvällstid, efter vårt ordinarie jobb.

Jaaaaa, det blir jättebra!

/Titti

Kö till bussen

I vår lokaltidning: Mitt i finns som i alla andra tidningar en sida för insändare där läsare kan skriva in en liten snutt som publiceras. Så här stod det i vårt senaste nummer:

Sluta tränga er före i busskön

Jag irriterar mig enormt på folk som tränger sig i busskön och hur folk uppför sig i och vid busskuren. Har man något vett i huvudet så borde man förstå att man måste bete sig på ett visst sätt.

Har någon stått och väntat på bussen längre än en själv är det självklart att man ska låta den personen gå på först.

Det har ofta hänt att jag väntat längre än vissa personer, ändå går de på före, då riskerar man att mista sin sittplats och så väcks en irritation som sitter kvar länge.

Är det så lite begärt att folk ska bete sig som människor och inte som babianer.

Johan

Ja, vad ska man säga.... Hos vem ligger problemet egentligen? Men det är verkligen så här i Stockholm: man får absolut inte tränga sig i busskön för då blir man tillsagd att man ska vänta. I Malmö där jag senast åkte buss regelbundet var det djungelns lag som gällde. Ingen kö där inte. Här står alla på en fin rak linje och väntar på bussen. Och gud nåde den som ställer sig på annat ställe än sist i kön.

Herregud, kan ni inte lägga energin på något bättre. Ösla så mycket energi på att bli irriterad över att någon går före i kön. Irritationen sitter dessutom kvar länge...hm, hur mår Johan egentligen?

Och vad då babianer? När jag läste det blev jag full av skratt - stackars Johan, verkligen. När jag läste det för Erik började han asgarva. Vad är det för en människa som skriver in en sådan artikel?

Vad tycker ni? Hur gör ni när ni står och väntar på bussen? Är det bara i Stockholm det är så eller även i övriga delar av landet?

Man förstår ju inte det som ny i stan men det tog inte lång tid innan någon sa till mig att så här gör vi min sann här i stan. Jaha, vad trevlig du var då. Vaknat på fel sida?

Suck och stön.

/Titti

tisdag 2 februari 2010

Vis och jags

Grannpromenaden idag var jag och två pappor igen. Vi är sju stycken och vi är bara två mammor kvar. De andra mammorna har börjat jobba och papporna har tagit över. Så duktiga de är, verkligen ett föredömme! Erik ska ta över första maj och köra fyra månader tills Saga ska in på förskolan. Det är ju verkligen bra jämfört med föregående jobb han jobbade på. Kanon!

Vi gick ett varv runt båda sjöarna och sen var det fika men den avstod jag tyvärr för Saga är så himla förkyld. Det går i ett. Ungefär en vecka fri från snuva som följs åt av tre med snuva. Så rullar det på både för Tilde och Saga. Och så emellanåt kommer det lite annat som nu i helgen - magsjuka.

Förskolan ringde i torsdags och bad mig komma och hämta henne tidigare för hon var dålig i magen. Illröd i rumpan stackarn. Jag ska beskona er från detaljer men helgens heta samtalsämne var just bajs och dess konsistens. :-) Inkluderat samtliga familjemedlemmar.

Jag och Saga var på biblioteket idag och lånade några böcker till Tilde. Plus att vi hyrde en Emil film. Tilde har tjatat om att få se Emil länge nu. Hon har sett några små snuttar vi letat upp på nätet. Hon tycker att Emils pappa är farlig men det är ändå något spännande med det och hon vill ändå se det. Så att hyra en film en vecka kanske kan vara lagom för att kolla ifall vi ska köpa den.

Jo, hon tyckte om den. Men när Emils pappa blev väldigt arg blev hon rädd och var tvungen att sitta hos mig. Fast flaggstången och soppskålen var inte med.

På vägen hem från förskolan berättade Tilde vad hon såg hela tiden: 'En buss. Och en buss till. En massa bilar. Var är vis bil, mamma?' :-) Så roligt. Men så när jag frågade vad hon sa och bad henne säga det igen så förstod hon att det inte riktigt var rätt och sa istället: 'Var är mammas o pappas o jags o Sagas bil?' Ja, varför heter det inte "vis" och "jags"?

/Titti

Grattis

Grattis Peter!!


Massor av kramar från oss i Sumpan.

söndag 24 januari 2010

Vit Olmen

Vilken underbar dag! Vi har varit på Långholmen idag. Tänk, det var fullt med snö där. Fullt, fullt med snö. Massor, massor. Konstigt!

Det var första gången jag var på Långholmen på vintern. Det var häftigt!


Vi hade ringt och hört oss för hos Ingrid på Ekö hur isen var och om den var säker att gå på. Det var den sa hon. Hon kom och hämtade oss vid Veudden med tre sparkar. Jag inhandlade isdubbar på vägen dit. Man kan inte gå ut på isen utan isdubbar ju.


Vi tog med syskonsitsen från vagnen som Saga satt jättebra i på sparken. Vilken härlig känsla att glida fram på isen. På sina ställen var det blankis och då gick det undan. Men så kom partier med snö och då fick man ibland gå med sparken för det var så jobbigt att sparka.


Efter 20 minuter sisådär kom vi fram till Olmen (som Tilde säger). Man kände inte igen det. Mörka hus och massa snö på marken så man inte riktigt såg konturerna på öarna. Ovan ser ni båthuset, stora huset och östra udden på Långholmen.


Oj, jobbigt att gå i snö som räcker upp till knäna. Speciellt för Tilde. Hon blev galen och började gråta så jag fick bära henne.


När vi kom fram till huset och hade skottat bort all snö för dörren var vi jättespända för att se nya köket. Huuur skulle det se ut?? Jäääättefint var det. Fast långt ifrån klart. Med hänsyn till Peter & Sara som inte vill se några bilder på köket förrän de kommer dit i sommar så får ni bara se den här bilden idag. Får se om det blir fler bilder sen när det är klart.

Alla var ju superhungriga när vi väl kom fram och alla skrek och var ledsna. Ja, inte riktigt alla. Det var bara att bita ihop och fixa fram mat så fort som möjligt. Vi hade gjort mackor som vi åt. Jag tog av Tilde överdelen av overallen och då började hon frysa och blev ledsen för det också. Vi hittade inte någon stol till Saga så hon fick sitta i mormors knä. Jag skulle värma vatten så jag kunde göra gröt till Saga. Gick upp i Fejset för att värma vattnet men glömde vattnet.... Hämtade i alla fall en skål och sked. Tillbaka igen genom alla snö. Gjorde kall gröt som hon inte blev glad över att äta. Då gick vi upp allihop till Fejset och värmde resten av gröten och gav Saga. Ner igen för att äta mer mackor.

Jag hann knappt titta på köket för allt skrik och utfordring. Det var så himla kallt i köket också. Kallare än utomhus även nu på vintern. Två blöjbyten i kylan innan vi begav oss hem igen.


Vi stannade bara 1½ timme kanske. Var ju tvugna att ge oss iväg innan det började skymma.


Ingrid kom och mötte oss och eskorterade oss hem till Veudden igen. Sååå snällt av henne!


Sååå underbart härligt det var med alla snö och all is. Jag älskar snö! Jag kanske egentligen skulle bo längre upp i Sverige. Fast nu har vi ju haft massor av snö jättelänge i Stockholm också så jag är jättenöjd. :-)


Jag upptäckte återigen att jag MÅSTE köpa ett par nya skor. Jag var alldeles plaskvåt om strumpor och fötter när jag kom hem. Frös gjorde jag så klart också. Så kan man ju inte ha det när man är ute och leker med barnen och fryser och blir våt. Och så ska vi åka till Sälen dessutom. Nä, ett par nya ordentliga vinterskor får det bli.

/Titti

torsdag 21 januari 2010

Mormor

Äntligen är vi hos mormor. Sooom Tilde har längtat efter mormor. Varje gång hon inte fått tillräckligt med uppmärksamhet från mig eller Erik har hon sagt: 'mooormooorrrr' och varit så där ynklig i rösten. Nu är vi hos mormor i Norrköping. Erik kommer imorgon med buss.

/Titti

PT

Viiilken start på dagen. Torsdagsmorgnar klockan 7.00 tränar jag med min personlige tränare (PT) Åsa. Det är ju jättebra att köra med en PT. Man får allting serverat, behöver inte tänka, bara träna och ta ut sig fullständigt.

Idag var det riktigt jobbigt. Man hinner med massor på bara en timme när man är effektiv och inte vilar så mycket mellan setten.

Jag har stående tider måndagar kl. 18.00 och torsdagars morgnar kl sju. Och så tisdagar kör jag själv kondition och så ut och gå med vagnen emellan det. Målen är att gå ner i vikt, bli starkare och smidigare och få en bättre hållning. Framåt våren/försommaren ska det väl vara fixat säger Åsa. Det hoppas jag verkligen. Det är ju jättelångt dit så det borde jag klara. Jag har ju alla förutsättningar nu när jag kör med PT. Det gäller bara att hålla i maten också. Vi har gått igenom en del och jag kan ju allting sedan innan men det går mycket bättre när någon säger till en vad man ska göra och även kollar av en emellanåt.

Det känns verkligen superskönt att ha kommit igång igen!!

/Titti

tisdag 19 januari 2010

Genialt

Idag var jag och Saga på öppna förskolan. Jag hade glömt hur bra det är att gå dit för få lite lite avkoppling. Saga "kröp" iväg och brydde sig inte så mycket om mig. Jag kunde sitta och prata med andra mammor, dricka kaffe och ha det skönt. :-)

Det måste vi absolut göra fler gånger. Idag var det bara större barn men på onsdagar är det bebiscafé och då får bara de som inte kan gå komma. Jag och Erik har lagt upp värsta schemat nu för veckorna. Det är jättebra faktiskt. Inspirerade av Peter & Sara.

På tisdagar så hämtar Erik och då kan jag göra vad jag vill - hihi. Som att träna eller fika med Christel. :-) Det kan jag ju göra ändå i och för sig. Men det känns så bra att jag vet att Erik hämtar vilket gör att jag också vet att ha inte blir sen hem från jobbet och att jag dessutom kan göra något på egen hand utan att "fråga om lov" först.

Så idag behövde jag inte passa någon tid för att hämta Tilde på förskolan och tänkte att det kunde vara lämpligt att knalla upp till öppna förskolan.

/Titti

lördag 16 januari 2010

Bad

I förmiddags var vi och badade på simhallen. Vi har tänkt att göra det hur många gånger som helst men det har inte blivit av. Inte sedan Tilde gick på babysim har vi varit i någon basäng. Det är ju skandal.

Men nu blev det alltså av och Tilde tyckte det var superkul. Som en säl i vattnet. Saga fick också känna på vattnet en stund men det var kallt och hon frös. Hon älskade nog inte det men hon grät heller inte. Men det var ju allra första gången som Saga var i en simhall och badade så det var ju inte så konstigt om hon undrade lite vad vi höll på med.



Camilla, Martin, Matilda och Samuel var där också. Så blev det lunch, fika och lek hos oss efter.

Det måste vi göra fler gånger. Förresten ska vi ju bada när vi kommer till Sälen om några veckor. De har byggt ett stort vattenland och tillhörande lekland där och dit måste vi ju gå en av dagarna. Det är bra att ha övat lite nu så det inte blir fjasko när vi kommer dit upp och är superladdade. :-)

Vecka sju ska vi åka. Ska bli sååå kul!! Mormor, Farmor och Åke ska också följa med.

/Titti

fredag 15 januari 2010

Snööööööö

Viiilket härligt väder det är. Jag ääälskar snö. Har jag skrivit det innan? :-) Det är ju helt underbart det här landskapet.

Efter förskolan idag var vi på lekparken en lång stund och så avslutade vi med lite pulkaåkning jag och Tilde. Saga sov i vagnen mitt i backen. Lite dåligt samvete fick jag allt när vi åkte förbi henne med pulkan och sedan när vi var nere såg vi inte henne alls. Tänk om någon elak person kom och rövade bort henne. Nää, så ska man inte tänka. Men det var svårt att göra idag.



Det har ju varit så kallt så länge nu så träden och staketen och allt möjligt har en underbar rimfrost på sig. Nu hade jag ju bara den lilla kompakta kameran med mig men ni ser ändå lite vad det handlar om ju.



Tilde tycker inte om att få snö i ansiktet när vi åker pulka. Och vem gör det förresten. Så vi kom på att hon kan åka baklänges ner samtidigt som vi kramas. Det var kul och hon ville åka om och om igen. Den här gången hade jag inte mina skidbyxor på mig, bara jeans, vilket gjorde att det var jag som gav upp först. Suck.

/Titti

onsdag 13 januari 2010

Paket

Idag kom Camilla och Samuel på besök. Två latte var och så lite lunch och en massa snack och lek.



Det är praktiskt med nappen. När man har tagit på Saga och ska ta på sig själv är det bra att kunna stoppa in nappen så att hon blir nöjd (läs TYST). Hon blir ju så varm och ju mer hon skriker och härjar desto varmare blir hon. Napp är jättebra! Än så länge i alla fall.



På väg till Lekplatsvägens förskola och hämta Tilde. Som ett litet paket.

/Titti

tisdag 12 januari 2010

Haka

Saga kommer allt oftare upp i krypställning nu för tiden.


Men hon klarar inte att lyfta armarna ännu. Så fort hon gör det åker hon i golvet med en duns. Kanske bryr hon sig inte om att öva så där jättemycket på att krypa eftersom hon drar sig fram med armarna. Det börjar ju gå ganska snabbt nu.


Vem liknar Saga här nere? Mest hagpartiet. Mamma, du kanske ser? Peter, du kanske ser?


Jag ska se om jag har ett foto att jämföra med. Jag tycker hon liknar Peter när han var i samma ålder. Har för mig att det finns foto som påminner om det här ovan. Den spetsiga hakan. Eller vad tycker ni?

/Titti

söndag 10 januari 2010

Kalas

Idag har vi varit på 3-års kalas.



Fika med glass, korv med bröd och fiskdamm. Hela kittet. Trevligt var det! :-)

Erik den stackarn jobbade.

Undrar just hur vi ska göra när Tilde fyller år alla år framöver. Hur gör man med kalas när hon fyller år mitt i sommaren då alla är på semester och vi också? För kalas måste man ju ha. Det är ju supertråkigt om hon ska gå på kalas hos alla andra och aldrig ha något själv. Nä, det går inte. Men ska man då ha det innan eller efter semestrarna? Lika dant blir det ju för Saga... Dålig planering.

Vi kommer säkert att vara på Långholmen både när Saga och Tilde fyller år. Det blir ju härligt att fira där men där finns ju inga kompisar... Tja, vi får väl se hur alla andra sommarbarn gör.

/Titti

onsdag 6 januari 2010

Historisk tumme

Idag är det en historisk dag. Tilde har slutat med tummen. Fast vi vet ännu inte om den är historisk. Det vet man ju inte förrän efteråt. Men än så länge är den historisk eftersom det fungerade utan tummen hela dagen.

Jag tyckte igår att Tildes framtänder i överkäken är väldigt mycket utanför de i underkäken. Helt enkelt så som de blir när man suger på tummen. Hon får nästan in sitt lillfinger emellan. Det verkar inget bra. Jag har googlat lite (som man gör när man ska ta reda på saker och ting) och läst på lite men det verkar som det är bara tandställning och så rättar det till sig. Det är ju inte så farligt. Jag trodde typ att man kanske opererar om hela käken är förskjuten på något sätt.



Man har ju sett skräckbilder på hur det kan bli. Tildes tänder står inte ut alls. De går rakt ner men ändå är de fyra första framtänderna utanför underkäken. Det ser ut som hela käken är förskjuten, men så kan det kanske inte vara. Jag vet inte.

Peter, du hade tumme när han var liten och du fick tandställning. Men det var väl mer för att du hade så mycket tänder som inte riktigt fick plats alla så du fick dra ut. Eller hur var det?

I alla fall så visade jag mina tänder för Tilde och så tittade vi på Tildes tänder i spegeln och så förklarade jag som det är. Och så sa jag att vi får gå till tandläkaren för att höra vad han säger. Då kanske han säger att hon behöver sluta med tummen helt. För det som gäller från och med idag gäller bara på dagarna. Ingen tumme under dagen, bara när man ska sova. Ja, när hon sover på dagen får hon ha den.



Så sa jag att hon får ha alla sina gosedjur istället och hålla på med. Då såg det ut så här när hon tittade på Pippi idag.



Erik har ju alltid brottats med Tilde en liten stund varje dag. Ända sedan hon var liten, liten. Det har resulterat i det här:

 







Det blir nog full pott för den rullningen. Vad tror ni?



Saga tycker om att leka med en trasa framför ansiktet när vi byter blöja. Helst ska den vara lite fuktig också så blir det lite som en chock när den faller ner på ansiktet. Så tar hon ett djupt andetag, skrattar lite och ligger och väntar på att jag ska ta bort trasan för att säga: 'Tittuuuut!' Jättekul har vi. :-)



Att brottas i spjälsängen går inte riktigt lika bra.

/Titti

tisdag 5 januari 2010

Jagad

Sååå kallt det är nu. Men jag tycker fortfarande det är hääärligt och underbart. Synd bara att inte Tilde tycker om att åka pulka så mycket som jag gör... Mamman får tjata och tjata för att få ett åk i backen. :-) Det är inte bra att ha det så när vi ska åka till Sälen om några veckor. Då ska vi ju åka en massa pulka och hålla på.

Tilde är fortfarande ledig från förskolan - hela veckan. Hon börjar igen på måndag. Hela veckan ensam med två barn....puh. Fast sedan Saga blev runt fem månader har det varit ganska bra med henne. Gnället som vi trott berott på magen har gått över. Men nu har hon istället fått tänder och gnäller över det. Men det är ändå mycket bättre än tidigare.

Men när vi ska gå ut får man jaga Tilde runt hela lägenheten flera varv och det tar sååå mycket på krafterna. Tidigare var det ju tvåårstrotts och hon var arg och ville inte ha på sig den tröjan och inte de byxorna och inte de strumporna. Men nu gör hon det för att skoja. Springer runt i lägenheten så man får jaga runt efter henne. Och så skrattar hon. Det är kul till en början men mitt tålamod är inte så bra som hennes. Speciellt inte när Saga skriker för hon är trött. Jag försöker ju tajma det så att vi alla har ätit och är mätta och Saga ska sova. Ibland är hon ju jättetrött och kan inte vänta så länge på att komma ut. Och hur störigt är det då att behöva springa runt och jaga Tilde för att få på henne varje litet plagg som ska tas på i dessa kalla tider.

Igår var vi inte ute alls bara för jag tycker det är så jobbigt. Och så får jag dåligt samvete som vanligt för att vi inte går ut. Fast Tilde tycks inte bry sig om vi är ute eller inne. Men idag bestämde jag mig att idag ska vi gå ut om det så är för bara en liten stund. Jag körde en ny strategi. Jag pratade med Tilde innan och bad henne om hjälp. 'Kan du hjälpa till att ta på dig kläder idag så vi kommer ut lite snabbare.' Det förstod hon och det fungerade faktiskt. Det var ju såklart inte jagnings-fritt men det blev mycket bättre faktiskt. Sååå duktigt av henne. Hon tycker ju om att hjälpa till.

När Tilde var helt påklädd och satt i vagnen skulle jag bara ta på Saga hennes overall och så skulle vi gå. Men så kom jag på att jag glömt ge Saga en flaska ersättning. Utan den skulle hon bara sova en liten stund i vagnen och sedan bli hungrig. Jag frågade Tilde om det gick bra att hon satt i vagnen en stund medans jag gav Saga en flaska. Det gick bra sa hon.

Jag satt mig i sovrummet. Så när vi var klara hade Tilde somnat... Det kom en svettdroppe ner för tinningen - stackarn var så trött och så varm. Jaha, ska jag inte gå ut nu då, tänkte jag. Vi skulle ju åka pulka. Jo, vi var ju så påklädda allihop. Vi gick till ICA Maxi och handlade lite.

På vägen hem vaknade Tilde illröd om näsan  men jag tror inte hon frös. När vi kom in drack vi varm choklad och åt en macka. Myyysigt!

/Titti