Oj, jobbig morgon igen. Saga vaknade tidigt, tidigt och ville inte somna om. Dessutom räckte det inte med bröstet utan hon ville ha mer. Så fanns ingen flaska ren...suck. Mitt i natten känndes det som, det var ju faktiskt mörkt. Klockan var halv sex. Oj, vad jag var trött.
Två sådana morgnar orkar jag inte med. Det är ju ingenting tycker ni. Två morgnar bara... (tänker Peter o Sara i alla fall). Jo, men för mig var det jättejobbigt imorse. Fast Erik kom som en räddande ängel när jag höll på att kasta ut ungen genom fönstret. "Gå och lägg dig", sa han, "så tar jag henne". Åååhh, vad bra! Jag behöver verkligen sova.
Och det gjorde jag också - till elva. Fast jag gick upp och hämtade Saga efter ett tag när jag hörde att hon höll på att vakna. Då fungerade det bra att amma i sängen och sova vidare. Hon var väl också trött efter en tidig morgon.
Vi var i Tornparken en sväng. Gungade och åkte lite rutshkana.
Imorgon börjar nya livet. Jag ska gå upp med båda barnen och äta frukost med Tilde. Göra mig i ordning och byta blöjor och klä på två barn. Gå iväg till förskolan och lämna Tilde klockan nio. Just nu känns det som ett jätteprojekt och att det kommer att vara jätte jätte jobbigt och att jag kanske inte hinner i tid och allt möjligt. Men det är klart att det kommer att gå bra. Alla andra klarar ju det. Tur det är nio och inte åtta.
Jag tror säkert att det är bra att komma upp och ut så pass tidigt ändå. Då kan man gå en runda redan då och gå hem och äta lunch och sova en tupplur kanske innan det är dags att hämta Tilde. 15.15 ska hon hämtas. Och så är hon ledig på fredagar. Och HUUUR ska det gå??? Vad ska vi göra då? Och vad ska vi äta till lunch och hur många gånger kommer jag att bli irriterad på Tilde fast än hon inte är berättigad till det? ... Mmm
Det kommer att gå jättebra tänker ni. Och det är klart att det kommer. Men det kommer att bli jobbigt, jobbigare än tidigare.
Imorgon ska vi till BVC med Saga. Då ska jag fråga om hennes mage. Hon måste ha något extra ont i magen på något sätt. Kanske är hon allergisk mot mjölk. Det kan man ju testa. Nu när vi har varit borta i två veckor tycker jag att jag har hittat ett mönster: På Långholmen när vi var stilla mycket var det mycket skrik och inte så många långa sov-perioder. Veckan efter var vi i Tranås-trakten och åkte mycket bil och vagn. Då var hon helt OK och det känndes verkligen bra och att vi kommit på banan och hittat rätt. Men så igår när vi bara var hemma - världens katastrofdag.
Slutsats? Tjaa, hon tycker om att åka vagn och bil och bli hållen så hon hänger på magen. Kanske kan det tyda på att hon har ont i magen. Vad tror ni? Fast nätterna är hon oftast lugn. Hon sover hela nätterna med allt från tre till känns-som-hur-många-som-helst gånger ammning per natt. Men vi gör det oftast liggande i sängen och vi somnar ofta ganska snart efter. Det är bra. Det gör att jag kan sova mycket. Vi ska se vad Gunilla på BVC säger imorgon.
Vikten blir också intressant imorgon. Vi har ju börjat med ersättning sedan ca två veckor tillbaka. Ca 100 ml per dag. Kanske väger hon alldeles för mycket. Eller kanske väger hon alldeles på normalkurvan. Hoppas verkligen inte att hon ligger under i alla fall.
/Titti
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar