Ruinerad

OJ, OJ, OJ!!!

Idag var jag hos tandläkaren. Den årliga kontrollen. Jag sa till henne att jag hade jätte-super-duper-ont i ena tanden och nästan hela käken för ca två månader sedan. Erik säger att jag gnisslar tänder så jag föreslog det. Hon sa att man får jätteont av det eftersom man är så stark i käken. Hon visade mig en bettskena som var lösningen på det hela. Kostar "bara" 3700 kr. Oj, då.

Men när hon tittat i munnen och på stället jag hade ont på hittade hon karies. HÅÅÅÅL alltså. På utsidan av tanden konstigt nog. Det var mycket ovanligt att man fick hål där sa hon. Precis vad jag ville höra. Ok, det var bara att fortsätta att gapa och fram med bedövningssprutan och fram med borren.

Det var inte så farligt faktiskt. Hon använder så moderna apparater så det låter nästan ingenting när hon borrar. Och när hon fällde ner stolen dök det upp en platt-TV i taket som man kunde titta på. Om man nu
har lust att hålla ögonen öppna när de håller på i munnen med diverse olika redskap.

Plötsligt säger tandläkaren till sköterskan. "Vi får göra en akutrensning här. Kan du göra i ordning det." Men herregud tänker jag. Ska jag dö? Ordet akut betyder ju att man är väldigt illa ute. :-) Fullt med grejer i munnen kunde jag inte fråga hur länge jag hade kvar att leva utan fick snällt ligga och gapa och vänta.

Jag råkade öppna ögonen en gång, det var ett stort misstag för då kändes det som jag inte hade långt kvar. Den där akturensningen var tydligen en lång "slang" av något slag. Väldigt, väldigt tunn i och för sig. Slangen körde hon in i tanden och bara fortsatte mata på och mata på. Snart blir jag väl blind också när den dyker upp uppe i ögat, tänkte jag. Men, nä, det gick bra.

"Vi måste göra en rotfyllning. Så jag skickar iväg en remiss på det så du får en tid." Shit, remiss, det låter allvarligt. Och vad f-n är en rotfyllning?? Fortfarande fullt med verktyg och redskap i munnen och oförmögen att fråga något.

När hon verkar vara klar med borrningen stoppar hon in små bomullstussar som kommer ut helt röda. En efter en efter en. "Du blöder mycket. Det verkar inte vilja stoppa." Ååhh, nej. Det var det jag har hört efter mina båda kjejsarsnitt också varav en resulterade i två påsar blod och en inre blödning. Nå, ja, så farligt var väl inte det här. Men åndå, att få höra det igen väcker lite tankar inom mig. Är det något fel på min kropp? Blöder jag så himla mycket? Vad kan det innebära?

Det var ju inte så farligt den här gången och när det slutat blöda gjorde hon en provisorisk lagning eftersom jag ska komma tillbaka och göra rotfyllningen.

Innan jag ska gå ut och betala till sköterskan så säger tandläkaren: "Det här är den vanligaste orsaken som man går till aktuen för eftersom det brukar göra så himla ont. Hade du gått dit så hade du betalt 1200 kr. Jag vill bara att du skulle veta." Jaha tänkte jag, det var ju ändå inte så farligt, då blir det billigare här då.

"2080 då tack.", säger sköterskan. Ööh, ööhh, men, men... Va f-n sa tandläkaren så där för? Jag förstår ingenting. "Och rotfyllningen, vad tror du den kostar då." "Uppåt 5000 kr beroende på hur du ligger till med ditt högkostnadsskydd." Suck och stön. Alternativet är att man drar ut tanden. Nä, det vill jag inte, känns inte som ett alternativ. F-n vad tråkiga pengar.

/Titti