Grapefrukt

Aj, aj, aj... nu är det gjort. Gjorde inte så himla ont. Kan ju bero på att jag fick bedövning. Fast själva bedövningssprutorna gjorde lite ont. Han var tvungen att gräva runt med sprutan för att hitta rätt. Som tandläkaren gör för att hitta rätt nerv så det blir ordentligt bedövat.

Han använde ett brett gummiband för att trycka bort blodet från armen så att det inte skulle blöda. Snurrade det runt min knytnäve och upp på armen och så ströp de blodtillförseln uppe vid axeln. Så blödde det inte alls och doktorn kunde se precis var han var i handen och kunde göra rätt. Ingen ven den här gången, puh.

Jag har bara lite ont nu. Inte så farligt. Men när jag rör tummen, som jag ska göra, gör det lite mer ont.

Det går bra att klara sig med en hand. Måste man ta i klarar men en del med tänderna faktiskt. Och så får man gå flera gånger när man ska bära något. Saga kan jag fakriskt bära redan. Tar henne under armhålan i mitt armväck på höger arm o så vänster hand e klart, fungerar fint.

Bandaget är stort som en grapefrukt, lite ivägen ibland kan man säga.

Erik är på Kolmården idag med barnen. Mormor är där också. Kul har dem. Och jag har det lugnt och sönt här hemma. Sitter och bloggar lite och håller på med våra foton, sortera, framkalla, osv. Och så har jag faktiskt jobbat två timmar. Jag ser fram emot många roliga foton från Kolis när de kommer hem ikväll.

/Titti