måndag 9 november 2009

Belöning

Till slut lönar det sig.

Jag skriver ibland till olika företag och berättar mina upplevelser, tankar och funderingar kring deras produkter, tjänster eller service. Det är ett släktdrag jag har i mina gener efter mamma. Jag kan ibland inte låta bli att berätta vad jag tycker eller kanske fråga något.



Den här gången skrev jag till BabyBjörn och undrade om de inte säljer någon sorts refil till deras fiffiga tallrikar. Den vita delen går nämligen att ta ur. Varför gör den det om det inte går att köpa separat? Det är ju dessutom miljövänligt om man köper refil. Fast det är klart, de skulle ju inte tjäna så mycket på deras tallrikar om det gick att köpa refil...

Vi har skurit med kniv i Tilde tre tallrikar och de är nu väldigt slitna och ohygieniska och vi behöver köpa nya. Men det tar emot att köpa nya eftersom de kostar 169 kronor styck. Det är på Babyland det. Jag har hittat på Coop för 149 kronor. Men ändå - vansinnigt dyrt. Men det är ju bra tallrikar så det köper vi ändå. Man vill ju att ens barn ska ha det bästa eller näst intill, suck.

Som svar får jag tillbaka att det säljs inte som refil men de kan göra ett undantag om jag vill köpa. De är ju måna om sina kunder och vill att de ska vara nöjda, skriver hon. Jag får köpa innerdelen för 40 kronor styck. "Hur många vill du ha?". Oj, tänker jag. Det var ju snällt. Men varför i h-vete säljer de inte dem i affären. Det skulle ju vara jättebra. Men, just det, de skulle ju inte få in så mycket pengar på tallrikarna då ju.

Varför den var avtagbar var för att den ska kunna användas som reservdel skrev hon. Va?? Vad då reservdel? Är inte det det samma som refil? Äh, i min upphetsning av att jag får köpa dem för 40 kr /styck struntar jag i att ställa en följdfråga på den. Jag förstod inte vad hon menade, gör ni?

Vi har tre tallrikar hemma och en på Långholmen. Fast nu hann jag köpa tre nya tallrikar innan jag fick det här svaret. Så nu har vi totalt sju varav tre är helt nya och tre inte har någon innertallrik. Jag klämde till med åtta. Ville ju inte utnyttja dem för mycket men ville ändå köpa fler än jag hade tallrikar.



Jag betalade in pengar och så dök tallrikarna upp på posten. :-) Så glad jag blev! Nu ska vi inte dela maten med kniv längre, så håller dem längre.

Jag fick min belöning efter allt skrivande. Till slut lönar det sig. :-)

/Titti

1 kommentar:

  1. Din mamma verkar vara en tjäck typ, som bär på såna gener

    SvaraRadera