Fem små apor hoppade i sängen

Fyyy vilket väder idag! Jag gick upp 7.30 med Saga. Hon brukar vakna vid den tiden. Tittade ut och det såg ut som det var mitt i natten fortfarande. Mörkt och tråkigt. Blåste jättemycket in mot huset och regnet piskade mot rutan. Usch, idag ville vi inte gå ut.

När vi höll på att klä på oss la jag Saga i sängen på magen. Höll på att ta på Tilde kläder, satte mig i sängen och hörde bara DUUUNS!!! så låg Saga på golvet. WÄÄÄÄÄÄÄÄ. Shit vad hon skrek! Jag tog upp henne direkt och höll hårt om henne och huvudet. Sååå rädd jag blev, började gråta jag med. Tilde började gråta för att jag blev ledsen.

Hur gick det? Sängen var inte så hög - kanske fyra dec - och det var ganska mjukt golv - trä. Men ändå. Det har ju varit mycket snack om de där fallskadorna på små barn. Det är den vanligaste orsaken till att barn kommer in till aktuen - fallskada. Tänk om det hänt något med hennes lilla huvud.

Hon slutade skrika ganska snabbt och hon verkade normal. Efter en stund la vi henne försiktigt på golvet, hon satte igång och jollra som vanligt. För säkerhet skull ringde jag till vårdguiden för att höra lite. Deras rekomendation var att åka till akuten och kolla henne. Men hon kopplade mig vidare till sjukvårdsrådgivningen i Kalmar län. Hennes råd var också att åka till akuten. Alla barn som är under 6 månader och har varit med om ett fall rekomenderar vi åka in, sa hon. Men så allvarligt var det nog inte. Ska vi behöva åka ända till Västervik.

Vi skulle aldrig förlåta oss själva om det hade varit en skada och vi inte åkt in så vi gav oss iväg i båten. Bättre att kolla upp och känna oss lugna än att vara oroliga varje gång hon gråter i flera dagar efteråt. Men hon var ju aldrig medvetslös efter fallet. Det lärde man sig på föräldrarutbildningen: när barn trillar är det ett gott tecken när de skriker.

På aktuen var där inte en kotte. Jo, personalen var där och tog emot oss men vi såg inte någon annan patient. Vi fick komma in i ett rum direkt och det kom en sköterska och kollade puls och lungorna med någon grej på fingret. Så kom doktorn strax efter och ville höra hur det gick till. Doktorn sa: ingen fara. Det räckte med att han hörde vår historia så sa han: Ni hade inte behövt åka hit. Det är ingen fara med henne. Det var en bra diagnos. Fast han kollade ändå hennes ögon och lyssnade lite för sakens skull.

Puh, skööönt! Okej, vi hade inte behövt åka in men det var jäkligt skönt att ha gjort det i alla fall och få höra det av doktorn.

Fem små Sagor hoppade i sängen
en trilla ner och slog sitt lilla huvud
mamma ringer doktorn
o doktorn sa: ingen fara
men inga små Sagor i sängen får vara
Fyra små Sagor ....

Hon rör ju faktiskt på sig nu så inget mer "hoppande" i sängen!! Fy vad rädd jag blev.

/Titti