Sååå gulliga de var och duktiga. Jääättemycket folk var det där. Mammor och pappor, mormor, morfar och farmor och farfar. Och farmor och Åke var där också. :-)
Man vill ju att ens eget barn ska stå längst fram, sjunga jättehögt och vara glad och vinka lite till mamma och pappa kanske. Nä, Tilde står längst bak, ser henne knappt. Vet inte om hon sjöng....
Men det är ju inte så lätt. Vi var lite stressade när vi kom dit. Och så på med lucialinne när dörren ut står fullt öppen - KALLT!!! "Nä, då, sätt nu på dig lucialinnet." Klart att hon blir ledsen och inte vill vara med. Inte så konstigt när man tänker efter. Det var vårt fel att "uppladdningen" blev stressig och hon kom fel in i det. Fast vi visst om det, vi måste vara där i god tid för att det inte ska bli tokigt och hon ska bli blyg och ledsen. Och så blir det ändå stressigt och gråt. Konstigt att vi inte lär oss.
Ja, ja, hon var i alla fall jättegullig, det lilla vi såg av henne. Och sjunga julsånger det har hon ju gjort en hel månad hemma och hon kan dem jättebra.
Efteråt var hon i alla fall glad. :-)
/Titti
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar