Traditioner

Julafton ja. Jo, vi hade supermysigt med alla barnen. Viiilket liv det var emellanåt och full kaos mellan varven men vi hade verkligen superkul.

Dagen är full av traditioner och obligatoriska moment som alla måste vara med på. (Men det är ju det ordet obligatorisk betyder...)

Första obligatorisa momentet är strumpan i sängen. Ni vet - man hänger ut en strumpa vid sängen på lillejul innan man går och lägger sig. Och på julaftonsmorgon så har tomten varit där och lagt i ett paket eller två.

Tilde fick en doktorväska i strumpan.

Saga fick en ... vad det nu är för något. Att bita i och hålla på med.

Jag fick en diktafon och Erik fick en underställ-tröja av märket Icebreaker. Ska visst vara något väldigt speciellt med materialet.

Så iväg till Anna & Niklas vid 12.30 tiden. Hade förhoppningar om att åka lite pulka innan Kalle men det ville inte Tilde så det blev inget. Lite lek med gamla och nya leksaker istället.

Farmor/Mormor satt mitt i elden.

Och så Kalle och fika då. Obligatoriskt för samtliga - unga som gamla. Men det är ju mest vi vuxna som gillar det. Det är en tradition som måste hållas, till varje pris. Man kan replikerna utantill och man kan inte låta bli att klämma ur sig åtminstonne några under timmen som Kalle och hans vänner önskar oss God Jul.

'Jag trivs bättre här, där jag kan lukta på blommorna.'
'Hö, hö, jag körde ner er sakta och säkert va?!'
'Vad är en bal på slottet.'
'Kör mot kör-mot-skogen' Har jag alltid trott att de säger ända tills de började texta programmen. När jag var liten fanns ingen text och det låter faktiskt som de säger: Kör mor kör mot skogen i Robin Hood.
'Mitt guuuld, mitt guuuld. Vaaakter, vaaakter.' Det är Eriks specialitet året om faktiskt.
'Äta myror?'

Just när vi skulle äta ville Saga också ha mat. Det kunde jag ju räknat ut, så är det alltid. Jag satte mig i sovrummet för att ha lite lugn och ro men hörde konversationerna från köket. Det var roligt att höra på håll. Alla pratade i mun på varandra och de pratade om olika saker också. Jag satt och log för mig själv när jag matade Saga. Det var riktigt underhållande.

Och så kom han till slut. Just när Erik var och köpte mjölk kom han. Stackars Erik som missade Tomten i år igen.

Thea kom på en lysande idé att Tomten också skulle få en present. Han var så snäll mot oss och kom med paket så då skulle ju han också ha. Han skulle få några köttbullar tyckte hon. Och inslagna skulle de så klart vara. De fick var sin muffinsform.

Tilde var först ut att få paket. Det var inget som hon gillade precis.

Ändå så nyfiken men när det väl gäller var hon näst intill livrädd. Men Tomten var snäll och pratade inte med henne onödigt mycket. Gick vidare med nästa paket och plågade inte henne för mycket.

När han sedan gick ville hon titta efter honom gång på gång och prata om honom flera gånger under kvällen. Spännande men ack så farligt.

Thea och Tim tyckte det var jättekul med Tomten. Thea visste att det var Erik men ändå inte. Tidigare under dagen hade hon sagt att det skulle vara Erik men när han väl var där var det precis som hon visste att det var riktiga Tomten. Lite senare på kvällen såg hon tomtekläderna gömda under en säng och tog upp dem och sa: 'Titta, här är Tomtens kläder som Erik hade på sig.' Tilde höll för ögona och skrek 'Neeeeej!!!'

Barnen fick var sin julklapp av Tomten, sen var han tvungen att åka till Schweiz, till Frida, Maja och Oscar.

Sen kom Erik hem - utan mjölken... Fast det var ingen som la märke till det. Och att han hade lika dana strumpor som Tomten var det heller ingen som la märke till.

Så delade vi ut resten av paketen. Alldeles för många paket till Tilde. Vi tänkte inte på att hon också fick av mormor, farmor, morfar och Anna & Niklas så vi köpte själva alldeles för många. Men då har vi lärt oss det till nästa jul.

Vi hade bestämt att vi inte skulle köpa några paket till oss vuxna. Sååå tråkigt men sååå skönt att slippa köpa några mer än till barnen. När vi väl bestämde det kände jag en stor lättnad men samtidigt var det jättetråkigt eftersom det innebär att jag verkligen är vuxen. Vi har ju allting redan och det vi inte har det köper vi själv. Varför hålla på och byta pengar så där. Nä, bra att vi inte köper klappar till vuxna.

Ris alla maltan är nästan det bästa på julafton. Tycker jag. I alla fall nu när jag inte får några klappar. Och så en mandel i med ett litet paket till den som får den. En pocket av författaren som fick nobelpriset. Det har också blivit lite av en tradition att jag köper en bok av senaste nobelpristagaren.

Dagen är fuuull av traditioner som skall föras vidare till barnen (till varje pris ibland). Vi hade så himla roligt med alla barnen hela dagen.

/Titti